Vår andra dag i Paris var riktigt härlig. Solen sken och vi startade dagen med frukost och snörde sedan på oss spatserskorna. Sen gick vi. Och som vi gick! Gata upp och gata ner men mot en mycket målmedveten riktning.
Det man inte har på fötterna får man ha på huvudet som fashionordspråket säger. För att väga upp mina tråkiga gympaskor knöt jag en rosett runt min knut, med den här vackra sjalen. Jag hade på mig svart kostymbyxor, enkel svart baströja och en dov orange jacka från COS.
Jag ville stanna i vart och varannat gathörn och fotografera. Det finns något så filmiskt över Paris med all mat, människorna, blomsterstånden och söta parisiska barn i a-linje formad kappa och strumpbyxor. När man har varit många gånger i samma stad uppstår två bra saker. För det första har du hittat områden du vill gå till igen och områden du kan skippa. Det gjorde att vi hade massa tid att bara strosa och så fort vi såg en rolig affär slank vi in där. Både mamma och Paula var på jakt efter skor att bära på mitt bröllop.
Vid lunchtid, när det kurrade i magen, spanade vi efter ett ställa som såg trevligt ut. Löksoppa, gravad lax och croque monsieur landade på vårt bord och vi satt i solen och njöt. Av maten. Av värmen. Av sällskapet. Och av innehållet i våra påsar. Vi hade precis krigat oss igenom City Pharma som är Paris mest FANTASTISKA apotek. Där finns alla märken man vll, bör och måste ha, ofta nedsatta och köp 2 för en. Vi tre slog ihop vår shopping och fick en massa köp två för tre och jag har nu massa härliga hudvårdsnyheter i badrummet.
Men åh, spana in den här livsnjutaren!
Paula köpte en väska i Paris. Men inte vilken väska som helst. Hon köpte Stella McCartneys nya modell och MY GOD!!! Kolla bara hur perfekt den är i sin gråa färg med de rockiga kedjorna till. Jag är värst att shoppa med för jag är sån enabler. Jag är definitivt djävulen på ena axeln som väser ”kööööp”, ”du är så väääääärd det”, ”det är once in a lifetime”. Mycket nöjd blev jag när syrran slog till. Vi har nämligen alltid varit väldigt tydliga med att en är spara och en är slösa, och ni kan ju gissa vem som är vem! Hint hint, Paula hade alltid lördagsgodis kvar som hon frestade mig till vansinne med.
Jag var själv pimpad med en fin väska som jag för övrigt för komplimanger för i Marc Jacobs butiken och då kände jag mig väldigt fääääshion!
Kolla mina fina! <3
Himlen tornade stundtals upp sig grå men vi slapp undan regn och kalla vindar och där vi gick där var solen. Ultimata reslyxen om du frågar mig.
På väg mot…
Rue St Honoré och gatorna där omkring. Där ligger all lyx och för mig är det som museum. Det känns helt sjukt att se vissa plagg, väskor eller skor på riktigt. Dem man bara sett i en modetidning. Bästa affären var helt klart Gucci.
Gucci i höst är som en cirkus. Det är bara färg färg färg, crazy detaljer och riktigt statementpieces. Helt i min smak. Jag köpte ett skärp jag velat ha länge i mörkt oxblodsröd med ett guldigt spänne. Oh, the extravaganze of it all!
På kvällen svidade vi om på hotellet, åt en snabb middag och tog tunnelbanan till operan.
Det kan vara en av de vackraste platser någonsin. Trodde jag. Tills jag gick in och blev fullkomligen golvad av insidan. Det var liksom Versailles på speed! Guld, guld och mera guld, röda sammetsdraperier och sammetsstolar, spegelsal och gud vet allt. Ni som följer mig på insta har kunnat se en bild från scenen inne på operan. Vilken plats!
Jag bar ljusrosa blus, bruna pumps och knallrosa slacks, allt från HM. Min Marc Jacobs väska och sidensjalen i håret. (Och ballerina i handväskan). Vi såg baletten Balanchine’s Jewels och det var en riktigt fin upplevelse att få sitta i Paris, i en guldig opera, på en röd sammetsstol och njuta riktigt fin balett. Moviestarmoment!
Efteråt tog vi tunnelbanan hem och vips låg jag nerbäddad och snarkade (enligt min mor men inte om du frågar mig) och sov som ett litet barn.
Mer från Paris med balett, lyx och solsken
Du kanske också gillar...
I allt systerskap finns en riktigt broder
I ettan på gymnasiet började jag i samma klass som Victor. En liten tanig popkille med svart snedlugg och converse. Och vi blev SÅ bra vänner. Efter 1:an flyttade jag till Australien och vi mailade varandra och efter mitt år borta gick vi återigen på samma skola, dock inte samma klass. Vi tog studenten och … Continued
Vår nyårsafton
Efter en intensiv tid under i princip hela året ville jag ha en lugn och skön hemmakväll på nyårsafton. Mina föräldrar kom över och vi fem åt middag, spelade spel och skålade in det nya året. Jag hade ingen lust att lägga mycket tid på mat och dukning utan vill höll det enkelt. Men visst … Continued
Utflykt till Mansgård krukoutlet
Vi hade en underbar lördag. Under dagen var David borta hela dagen men vi kan göra massor bara jag och Estrid. Hon tittade på tv och jag städade huset. Jag ångtvättade klinkergolvet och det är alltid lika njutningsfullt när det är klart. Sen var vi ute i trädgården och fixade. Estrid lekte med vatten och … Continued
Två små minnen att aldrig glömma bort
Jag har två små minnen från denna vecka som jag aldrig vill glömma. Som när jag var mitt i dem kände att det här är den finaste stunden i livet. Det är ju en av de finaste sakerna med att blogga, att man får spara sina minnen där. Och även om man råkar glömma så … Continued
En guldkantad onsdag
Igår hann jag inte titta in hos er för jag var fullt upptagen med att fokusera på mitt nyårsmål för 2018. Nämligen familjetid, egentid och träning. Jag tänkte berätta om min vardagliga tisdag. Upp med tuppen. Med grusiga ögon frustade jag mot spegeln och längtade till pensionen. Jag jobbade på byrån och swishade sedan hem … Continued
Mina pinterestkonton, del 1
Jag är besatt av Pinterest och mina pinterestkonton. Men hur funkar egentligen Pinterest? Du skapar ett konto och sen sparar du bilder. Du sparar bilderna i olika kategorier, så kallade boards, som du sen döper till olika namn. Sen kan man välja att följa en persons alla boards, eller bara vissa. Börja följa en board … Continued
Alltså, du är så fab Frida!
TACK! <3
Underbara bilder ser så härligt ut.
Kram Linda
ja det var en himla fin resa!
Haha den där fransmannen ser ut som ett typexempel av en bourgeois-bohem.
Konstigt nog så var jag under mina fem år i Paris aldrig på någon föreställning på Opera Garnier. En dag kanske!
Jisses vad jag saknar Paris när jag ser dessa bilder! (och de i inlägget lite längre ner)
Jag blir sugen på att flytta tillbaka typ två gånger i veckan.
vet inte riktigt vad det innebär men det lät trevligt! =) Jag är en riktigt hemmakatt så jag vill aldrig flytta, men att åka dit ofta det gör jag gärna.
Paulas väska är jättefin! Idag när jag satt på en infoträff om flexpension (ja jag vet, en fredag… det borde ju vara mer klackarna-i-taket då) så jag precis en sån väska. ”Det är ju en sån väska Frida bloggade om” tänkte jag först. Den tänkte jag ”oj vad lik hon som har väskan är Fridas syster”. Och sen la jag ihop ett och ett och fick det till två och kastade mig över en intet ont anande Paula och tjoade ”hälsa till Frida!”.
Och inte kan jag stava heller. SÅG och SEN ska det ju vara, där det verkar obegripligt. Jag skyller på akut hjärntrötthet efter tre timmars flexpensionsionformation.
du är ursäktad! <3
haha jag älskar denna historia! världen är så sjukt liten! Paula ringde mig direkt och bara ”en kvinna kände igen minväska från din blogg”. Hon hette Irene! Jag bara ”jag vet preciiiiiis vem det är. Fab woman”