5 snabba om bröllopet

Jag har SÅ mycket att berätta om bröllopet men vet liksom inte i vilken ände jag ska börja så jag kör 5 snabba nu som adresserar de vanligaste frågorna jag fått av er de senaste dagarna. Mitt hår skapades av min hårguru Rebecca på Koaffyr. Hon är frisör klassad med fyra stjärnor (vilket är den högsta rankningen internationellt för frisörer). Hon är mer konstnär än frisör om du frågar mig. Min inspiration var Drottning Silvia på Nobel möter tsarinna. Och ja, det blev spot on va! Frisyren var tung och innehöll galna mängder löshår. Och jag betedde mig som en stelopererad tills våra porträtt var tagna. Håret blev perfekt och jag kände mig kunglig, stram och mäktig under kvällen. Tro mig, det är egenskaper som behövs för att återta ett krossat självförtroende när klänningshelvetet sprack. 

Klänningen då? Den var verkligen otroligt vacker. Enkel, smickrande men dessvärre ett polyesterskit av högsta rang. Jag ville inte lägga mycket pengar på en klänning jag bara skulle använda en gång, så jag köpte min klänning från asos (den finns inte kvar så jag kan inte länka). Ni kan ju gissa en gång hur surt mail de kommer få från mig inom kort!? Jag har förövrigt fått veta en helt galen grej. När skräddaren sydde ihop klänningen på mig började de yra om att det var nagellack på klänningen. Och jag reagerade inte ens. Jag fattade aldrig varför de propsade på att ge mig ett sidenband i midjan. Halvvägs in i modekoma accepterar man liksom allt. Det visade sig att det var blod på klänningen från min syster. Hon hade stuckit sönder sina fingrar när hon i frenesi försökte sy ihop klänningen. Här snackar vi systerlig kärlek på hög nivå. Trots att jag där och då hatade min klänning innerligt så ser jag på denna bild med värme och tycker att jag är riktigt vacker.

Du kanske minns att jag bytte florist. Tack gode gud att jag gjorde det. Isabelle på Florera har varit en dröm för en stressig brud. Snabb, lyhörd, förstående, omtänksam, proffsig och en sann konstnär. Buketterna hon gjorde var ren och skär perfektion. De var min vision och dröm, fast ännu bättre. I buketten använde hon vit anemon, vit ranunkel, ljusrosa clooni ranunkel, lila prärieklocka, ros som heter ”quicksand”, ligusterbär och poppel (eucalyptus med bär). Visst är den helt magisk?

Vår fotograf var the one and only Emma, att vara någons fru. Det  är en otrolig ära att hon förevigade när jag blev någons fru. Det trillar in bilder från henne pö om pö och jag kommer självklart visa er mer när jag har det. Här ser ni våra tre tärnor och två (av tre) best men. Kristoffer kom från tåget, men förkylning från helvetet och anslöt under fotograferingen. <3 Vilken kämpe. Mina tärnor hade de vackraste klänningarna från Asos. Det tog tre klädköp för att hitta the one som passade dem alla tre. Maddes mamma satte på vackra sidenband och justerade längden på klänningarna. Och de var magiska. Jag har verkligen jordens vackraste vänner!

På fötterna bar jag ett givet val. De nattsvarta Louboutinsen som jag fick av David i 30-års present. En aning tilltufsade såhär dagarna efter ett bröllop, men inget som inte en skomakare kan hantera. Och om det är någon gång i livet man ska använda lyxskor och slita dem med hälsan så är det verkligen när man blir fru. Och om du undrar över modellen så är det den klassiska Pigalle med 85 mm klack.

Nu har jag nog fått med era vanligaste frågor. Har jag missat något? Är de något särskilt angående bröllopet som du är extra nyfiken på? Berätta!

Bilder: Emma – att vara någons fru (förutom den översta).