Jag säger bara HERREGUD vilken pärs vår hemresa blev. Allt var frid och fröjd fram till vi stod där vid bagagebandet. Du vet hur man är. Nu vill man bara få sin väska och åka hem till det ljuva hemmet. Då börjar det surra bland resenären. Strejk. Inga väskor. Åka hem utan. Jadå, så var det. Bagagepersonalen hade nu, prick när vi skulle få våra väskor, gått på strejk. Jag fick följande information. ”Ring det här numret regelbundet under de närmsta fem dagarna och se när strejken är över, kom tillbaka till Köpenhamn och hämta ditt bagage under kontorstid. Åk nu till Sverige eller stanna på flygplatsen till halv tio ikväll”. SNARK!
Häpet tomhänta fick vi åka hem till Sverige. Vi eldade upp resenären att via internetkrigsföring kontakta TUI på alla kundtjänst-kanaler som fanns för att få dem att börja agera. De visste inte ens om strejken. Efter hundramiljonertusentalsbiljarder telefonköer, telefonsamtal, tjat och ”jag accepterar inte det svaret” verkar det nu som att vi kanske kanske kan få vårt bagage hemkört till oss inom de närmsta dagarna. För vem kan åka till Köpenhamn på kontorstid liksom!?
Vi kom hem och jag har skjutit de återstående samtalen till morgondagen. För väl hemma mötes jag av vår trädgård som exploderat när vi var borta. Riddareporren har börjat blomma, mina luktärter har skjutit i höjden och några av dahliorna har fått knoppar. Tre av pionens knoppar har redan slagit ut och jag har en riktig håll-käften-klematis som blommar nu. Jag var tvungen att göra en trädgårdsgenomgång på min story på instagram.
Imorgon väntar verkligheten och den kommer att mötas med oborstade tänder för de där tandborstarna, de ligger just nu i en övergiven resväska som ingen jäkel bryr sig om på Kastrups flygplats. Vi får köra varianten tandkräm på fingret. Det är väl ok? Bara för denna gången? Jag ser fram emot att gå till jobbet imorgon. Jag har mycket att göra och det ska bli roligt att byta ut sandalerna mot klackarna och beachkaftanen mot finblusen.
Här är för övrigt två behind the scenes bilder på hur det kan se ut på morgonen när David ska ta dagens outfit på mig. För då måste jag alltid inleda med en obligatorisk dagens outfit på mig och Estrid. Allt annat är totalt oacceptabelt enligt henne. Och ni med fyraåringar vet att man gör allt för att undvika drama tio minuter innan man ska få iväg barnet till förskolan. I tid!
Home sweet home!!!