För vems skull rakar du benen?

Jag fick utsänt en rakhyvel från märket Estrid, och jag visste inte riktigt hur jag skulle förhålla mig till det här i bloggen. Jag anser nämligen att frågan om kroppsbehåring diskuteras allt för sällan och att det de facto är ett av våra stora feministiska frågor. Va!? Tänker du! Kan det verkligen vara en av de STORA frågorna. Ja, det är det faktiskt. Kvinnor är som slavar under rakhyveln och vaxet och lasern och gud vet allt. Kroppsbehåring är givetvis helt naturligt men har, när det kommer till kvinnor, blivit synonymt med något ofräscht. Och det är fel tycker jag. Jag har ingen åsikt om vad någon annan gör med sin kropp. Du sköter ditt och jag sköter mitt. Vad jag däremot önskade är att varje kvinna ställde sig frågan “varför”. Varför gör man det man gör.

Många kvinnor säger att de rakar benen för att de vill det. Då blir den filosofiska frågan “vad är fri vilja” högst aktuell. Jag skulle vilja sticka ut hakan här och påstå att om kroppsbehåring ansågs vackert hade inte en enda kvinna lagt ner tid och pengar på att ta bort det. Därför är detta en feministisk fråga eftersom företag profiterar på kvinnors självhat. Det säljs varor för ofantliga summor som ska ta bort hår, minimera röda prickar, lindra vaxsvedd hud och mildra begynnande svampinfektion i underlivet. Å andra sidan befinner vi oss i det samhälle vi gör. Det är skönt med lena ben och det kan kännas skämmigt med en stor buske som sticker ut från bikinitrosan. Jag är också påverkad av de ideal som finns.

Jag kommer fortsätta raka benen, ibland. När jag känner för det. Jag kommer medvetet inte ta bort kroppshår när jag känner mig manad att göra det för att tillfredsställa någon annan. För då göder jag känslan av att det är något fel med kroppsbehåring. Jag har testat rakhyveln Estrid och tyckte mycket om den. Jag tycker att det är mer regel än undantag att jag får små skärsår när jag rakar benen. Men inte med denna rakhyvel. Jag vill rekommendera dig denna rakhyvel för det fall att du är en person som tar bort kroppshår. Men innan du köper den, vill jag be dig tänka en vända till på varför du väljer att göra som just du gör när det kommer till din kropp och ditt hår.

Det finns inga rätt eller fel i den här frågan, men det finns ett klart utrymme för eftertanke och lite inre soulsearching. Jag är av den uppfattningen att allt man gör för att tillfredsställa andras normer och förväntningar är sådant man genast ska sluta upp med. Jag är nyfiken på hur du tänker? Hur resonerar du kring kroppsbehåring?

17 Responses

  1. Kristina skriver:

    Så fint innlegg. Ikke fordømmende, men likevel kritisk. Tenker samme som deg og gjør samme som deg. Noen ganger ønsker en ikke så mye oppmerksomhet og da tar jeg bort. Andre dager er en mer klar for kamp og orker ta det. Lettere om vinteren også…

    • Frida Kummerfeldt skriver:

      Vi tänker väldigt lika där kring uppmärksamheten. (även om jag tror att många inte ens märker om man har rakat eller inte.) men just bikinilinjen känns extra känslig för mig. Jag är ledsen att det tagit tid att godkänna kommentaren men jag har ju bara 24 timmar! =) Jag uppskattar verkligen att du tar dig tid att kommentera!

  2. Maria skriver:

    Jag rakar och vaxar mig för min skull, älskar känslan av len hårfri hud. Sen har jag haft perioder av att låta allt växa fritt också.
    I tidig vuxen ålder kunde jag nog känna av stress att ständigt vara hårfri, men man blir äldre och skiter stort stycke i andra människors åsikter och känner allt mindre av stress från reklam etc.
    Tack för att du lyfter frågan! Du är Awsome! ❤️

    • Frida Kummerfeldt skriver:

      vad skönt att du grundat ditt val på egen vilja och inte pga stress från omvärldens normer och krav. <3 Jag är ledsen att det tagit tid att godkänna kommentaren men jag har ju bara 24 timmar! =) Jag uppskattar verkligen att du tar dig tid att kommentera!

  3. Hanna skriver:

    Jag är 28 år gammal och jag har aldrig rakat mina ben bara under armarna (chockerande eller hur 😉 ). Växt upp med en mamma som uppmuntrat mig till att göra som jag vill och att jag inte behöver raka mig om jag inte vill. Det är först nu i min vuxna ålder jag börjat tänks att folk kanske tänker på det om man har kjol eller klänning på sommaren. Ärligt så bryr jag mig inte och skulle aldrig göra det för någon annan. De enda stunderna jag kan tänka på det är när jag har kjol/klänning på mig men de är så sällan så jag orkar knappt bry mig om det då heller 🙂

    • Frida Kummerfeldt skriver:

      Inte alls chockerande. Tycker det verkar befriande. <3 Jag är ledsen att det tagit tid att godkänna kommentaren men jag har ju bara 24 timmar! =) Jag uppskattar verkligen att du tar dig tid att kommentera!

  4. Angelica skriver:

    Rakning är lika självklart för mig som att använda smink. Vill man kan man dra allt till att man gör sig fin för andra: Smink, underkläder, kläder inte bara rakning. Kroppsbehåring har blivit en feministisk symbol, d tycker jag är konstigt. Är att föredra en rakad pung mot en hårig att utöva mansförtryck? Jag tycker ansade män är fräschare än håriga.

    • Frida Kummerfeldt skriver:

      Jag tycker det är en viktig aspekt att också tänka på. Varför man sminkar sig, fixar håret osv. Att rakning kan ses som en feministisk fråga tycker jag inte alls är konstigt. Feminism för mig är ofta att ha ett kritiskt öga till normer och förväntningar. Att rakade ben kanske inte är en naturlag utan ett ideal skapat av oss människor. Personligen tycker jag det är märligt att associera hår till fräschhet. Men det är såklart helt okej att tycka olika där.

  5. Liselotte Davidsson Grönqvist skriver:

    Tack precis så<3

  6. Pysen skriver:

    Det mesta vi gör är väl inspirerat av andras normer?
    För mig är det lika naturligt att raka mig som att använda smink. Jag gör båda för att jag känner mig finare och då mår jag bättre av det. Jag tycker det är märkligt att kvinnors hårväxt är en feministisk fråga. Jag hoppas att vi snart kommer över det. Ingen kommenterar män som rakar sig, vilka ideal styr det? Jag står för att jag tycker att en rakad pung är finare och fräschare än en hårig. En del gillar hår andra inte o en stor skara bryr sig inte för fem öre.

    • Frida Kummerfeldt skriver:

      jag bryr mig inte så mycket om vad andra gör utan det jag vill fokusera på är normer och varför man väljer att göra något. Om det är egen vilja som ligger bakom eller om det är att man gör något på grund av press och förväntan från samhället. Jag är ledsen att det tagit tid att godkänna kommentaren men jag har ju bara 24 timmar! =) Jag uppskattar verkligen att du tar dig tid att kommentera!

  7. Hej skriver:

    Har försökt skriva två kommentarer men ingen syns…

  8. Hej skriver:

    Har försökt skriva två kommentarer men ingen syns…
    O när jag skrev raden ovanför blev den stoppad med anledning att jag redan skrivit detta, vilket jag inte har.

  9. Sara skriver:

    Hej!
    jag har slutat raka både ben och under armar de senaste åren. Det är väl inte alls konstigt att detta är en feministisk fråga är min åsikt. Precis som du skriver Frida “är normer och varför man väljer att göra något. Om det är egen vilja som ligger bakom eller om det är att man gör något på grund av press och förväntan från samhället” en viktig fråga att ställa sig i sammanhanget. Jag tror inte många kvinnor som skulle leva ensamma på en öde ö skulle välja att raka/sminka sig för att de får dem att må bra 🙂 Men, men, jag undkommer inte heller patriarkatets/samhällets förväntningar och färgar mitt gråa hår och sminkar min glåmiga o trötta uppsyn. Har dock börjat fundera på att sluta färga håret, det skulle bli en himla skillnad att gå från knalligt rött till gråbrunt.

    • Frida Kummerfeldt skriver:

      jag håller med dig om att det är en feministisk fråga. Sen kan man ju ändå landa i rakade eller orakade ben. Det viktiga är precis som du skriver att man har ett kritiskt tänkande kring varför man gör de val man gör. Kram på dig och lycka till med håret. Jag tror du kommer känna dig fri och rikare!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *