Jag älskar att åldras för jag gillar den jag blir.

Jag älskar att åldras av den enkla anledningen att jag tycker om den jag blir. För varje år känner jag att jag blir en bättre, gladare, lyckligare och mer harmonisk människa. Det finns en trygghet i att åldras. Saker som förr gjorde mig stressad vågar jag släppa idag för jag har livserfarenhet nog att ha varit med om liknande förut. Nu vet jag att saker och ting löser sig. Jag hade aldrig velat vara 18 år igen. Denna stress att passa in, att bli missförstådd och inte kunna vara sig själv. Det konstanta självhatet och bekräftelsebehovet. Den stora osäkerheten inför framtiden.

Jag höll på att gå under på juristutbildningen för jag var så himla orolig att jag inte skulle få något jobb. Betyghetsen var olidlig och jag trodde att jag skulle vara oanställningsbar. Jag oroade mig helt i onödan. Jag fick en underbar karriär som advokat. Tänk om jag hade kunnat släppa den oron tidigare. Då hade jag frigjort mängder av energi. När jag bli rädd och orolig inför min framtid som influencer och ifrågasätter hur det ska gå vågar jag lita på min livserfarenhet och veta att allt löser sig. Jag intalar mig att det kommer att bli bra för jag vet att jag är på precis den platsen jag är menad att vara på just nu.

Med ålder kommer en grundmurad trygghet. Och en tilltro till mig själv. Jag tror att den här tilltron är det som är viktigast för mig. Jag vågar lita på mig själv och mina värderingar. Jag tror på min förmåga och min kompetens. Jag vågar tro på att jag är en bra mamma, människa och fru och jag behöver inte få andras bekräftelse på att jag gör rätt val i livet. Det gör mig otroligt glad och lugn i själen.

Det är därför jag älskar att åldras. Jag känner att jag blir en bättre person. Både i hur jag är mot andra och även mot själv. För i min självacceptans ligger också att jag blivit snällare mot andra och mindre dömande. Det är skönt!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *