Efter en vecka i Sälen har jag så mycket tankar och funderingar jag vill skriva av mig till er. Det första är hur ofta jag kopplar saker till min kropp och vikt. Kanske du också känner igen detta. Jag minns för två år sedan när vi var i Sälen och pjäxorna gjorde SÅ ont. Jag skämdes för att de gjorde ont eftersom det var ”för att jag hade så tjocka vader”. Denna resa fick jag pjäxor som var hur sköna som helst. Vaderna är rätt så lika som de för två år sedan. Vad som än händer i mitt liv som är negativt så kopplar jag det till min vikt. Om något går sönder, om något i kroppen gör ont, om jag har svårigheter att göra något. Alltid är det vikten som jag då tänker på och sen börjar jag banna mig själv.
Denna resa insåg jag hur fel det är. Och hur viktigt det är att komma ihåg att det sällan är kroppen som är felet. Jag insåg också hur enkelt jag har för att prata om att jag är stor. När vi åkte hundspann frågade jag om det var ok att åka fast att jag är tyngre. Hon log mot mig och sa att det inte var några som helst problem. Jag skämdes inte när jag frågade. Jag tyckte mest det kändes skönt att dubbelkolla så att jag därefter kunde NJUTA under hela hundspannsturen. När kälken knakade så var det inte på grund av att stora jag åkte i den. Den knakade för att den är gjord av trä och trä, ja du gissade rätt…knakar.
En annan sak jag tänkte mycket på i Sälen var det här dåliga samvetet som lätt kan komma över mig för att jag inte gillar att åka skidor. Att tycka det är jobbigt och tycka att skidresa är jobbigt är som en förbjuden tanke. För då är man lat. Jag skrev om det på instagram och ni var SÅ många som höll med. Det kändes skönt för oss alla att se att det finns många kvinnor där ute som känner som vi. Men måste det krävas att jag uttryckligen säger att jag inte gillar det för att andra ska våga säga det? Tänk så mycket enklare det hade varit för oss om vi alla stod rakryggade i vår sanning. Att folk inte hittade på att de ÄLSKAR skidåkning för att passa in.
Som en klok instagramföljare skrev: det är inte lathet att inte gilla någon annans intresse lika mycket som den gör. Det är bara att gilla olika”. Så simpelt men samtidigt så komplicerat för många av oss att förstå och ta till oss. Så därför säger jag det igen. Du är inte lat för att du gillar andra intressen, du gillar helt enkelt bara annat.
Jag är stärkt av dessa tankar. Det känns som Sälen var mycket reflektion och inre arbete för mig som nu börjar landa. Jag är så stolt över den jag är. Hon är inte bättre än dig. Hon är bara mig. Och bäst för mig.
