Min livsfilosofi är lite som min personliga religion, eller ja, övertygelse kanske jag ska kalla det. Det är mitt rättesnöre som är lika delar omvårdande som förpliktande. Det är en livsfilosofi som passar mig helt enkelt. Jag tror att den även kan passa andra, men under förutsättningar att den justeras för att vara på pricken perfekt efter just den individen. Man ska nämligen aldrig sträva efter att vara eller bli som någon annan. Man ska enbart ha sig själv som måttstock. Här är iallafall min livsfilosofi och förhoppningsvis kan den glädja och stärka dig i att hitta ett sätt att leva som passar dig.
Ha roligt
Jag har stundtals i livet känt mig livslös. Att varje dag var den andra lik och livet bara rann mig mellan fingrarna. Därför är det viktigt för mig att känna att jag lever. Skratta, känna, bli inspirerad, bli hänförd och njuta. Jag tänker att allt för många människor fokuserar på plikterna och sen blir det inte tid kvar för annat. Jag tänker att plikter är viktiga, men inte viktigast. Därför försöker jag bli inspirerad av något varje dag.
Gör varje dag magisk
På temat att ha roligt varje dag ligger att göra varje dag magisk. Dessa två är så viktiga för mig att jag trots det måste dela upp dem i två delar. För magin ligger inte i bli inspirerad eller skapa nya tankar. Magi för mig är att vårda och omhulda det jag redan har. Det kan vara roligt att köpa nytt porslin, men det är magi att duka med det porslin du redan har och göra det vackert på en helt vanlig veckodag. Magi är väldigt viktigt för mig. Estrid pratar om att vi på kvällarna ”gör mys”. Det är stunden när vi gör te och kvällsfikar med tända ljus på matsalsbordet. Det är fint att hon redan har en känsla av att ”göra mys” är något bra och något man kan göra själv.
Var snäll mot mig själv
Jag försöker verkligen leva som jag lär, men det är klart att även jag har stunder som är svåra eller deppiga. Ibland en kort stund och ibland under en utmanande period. Men skillnaden på mig idag jämfört med förr är att istället för att drunkna i de negativa känslorna så försöker jag vara snäll mot själv. Då unnar jag mig att gå och lägga mig tidigt, boka av det mesta i kalendern, prata mycket med David och göra snälla saker för mig själv.
Försök våga känna alla känslor
Det här är svårt men jag tror bestämt på att den som vågar känna sina känslor i slutändan kommer må bättre. Att våga inse för sig själv att man känner på ett visst sätt kan vara skrämmande och ibland till och med smärtsamt. Men det är väldigt viktigt. Särskilt för mig, och kanske dig, som annars försöker stoppa våra känslor genom att trycka ner dem i magen med mat. Destruktivt och sorgligt! Många tror att jag är så tuff och hård, men egentligen så är jag faktiskt väldigt känslig. Genom att våga känna mina känslor hoppas jag även att det leder till att jag vågar visa dem. Det är för mig nyckeln till ett harmoniskt liv.
Lev livet som en trappa utan slut
Vissa blir stressade av mål, drömmar och ambitioner. Men inte jag! Jag var en gång hos ett medium som sa att hon såg min framtid och att den gestaltades av en trappa utan slut. WOW! Jag har då aldrig hört något så mäktigt i mitt liv. Och jag älskar att leva så. Att en dröm hakar i nästa, att ett avslutat mål raskt byts ut mot ett nytt. Jag måste alltid vara på väg, röra mig framåt, utveckla och skapa. Sekunden jag står stillar får jag olust i kroppen. Då känner jag att jag slösar bort mitt liv. Jag vet att denna duracell-kanins-mentalitet inte är för alla. Och tur är väl det! Men att ge mig själv hän till stora ambitioner och ljuvligt dagdrömeri är så himla viktigt för mig.
Skynda långsamt
Hur går jag då uppför min trappa utan slut, utan att bli slutkörd på vägen? Jag försöker skynda långsamt. I min ambition och iver så blir jag otroligt kortsiktig. Jag vill ha resultat nu nu nu och när dessa inte infinner sig så blir jag uppgiven och känner att jag aldrig kommer lyckas. Detta är en stor del av min framgång, att jag har en förmåga till enorm produktivtet. Men baksidan är såklart att om jag inte passar mig kan jag risker att bränna ljuset i båda ändarna. Därför försöker jag skynda långsamt genom mantrat ”jag är på precis den plats i livet jag är ämnad att vara på just nu”. Då blir jag lite mindre stressad och tillåter mig att acceptera och glädjas över där jag är nu. Istället för att känna missnöje och besvikelse över att jag inte kommit längre.
Lev idag som kvinnan jag vill vara imorgon
Jag har två sätt att skapa motivation. Det ena är unnar-metoden. Den som helt enkelt går ut på att sätta upp x antal mål för dagen eller veckan och när dessa är avbockade får jag köpa en viss sak. Effektivt men inte plånboksvänligt. Min andra metod är att visualisera kvinnan jag vill vara, och leva idag som att jag redan är denna kvinna. Kvinnan jag vill vara tränar med glädje två gånger i veckan och hon njuter av promenader. Hon äter kroppsvänligt och klär sig i de finaste outfitsen nu och sparar dem inte till sen. Hon går upp tidigt för att hinna fixa smink och hår och hon lever flärdfullt varje dag. Kvinnan jag vill vara har jag redan tänkt ut sedan länge och genom att tänka på henne blir jag motiverad, snarare än piskad, till att göra saker som kan kännas lite motiga.
Nu får du gärna berätta lite mer om dina tankar på detta ämne. Har du redan en livsfilosofi? Vad består den av isåfall? Och om du har inte en, vad tror du om att arbeta fram en?
