Jag älskar att jag tar mig tid för frukost

När jag blev behandlad för mina ätstörningar fick jag olika uppdrag varje vecka. Det uppdrag, eller kanske utmaning är ett bättre ord, var att alltid äta frukost. Det var ett mål jag väldigt ofta hoppade över. Jag kände mig inte så hungrig på morgonen och det var ett morgonsteg enkelt att hoppa över för att kunna sova lite längre eller bara komma iväg fortare.

När jag började äta frukost varje dag märkte jag en stor förändring i mitt mående och hur jag åt resten av dagen. Jag upplevde att jag hade mer naturliga hungerkänslor under resterande delen av dagen. De dagar jag hoppade över frukosten blev också dagar jag på kvällen överåt snacks framför tv:n för jag hade det där suget.

När jag började äta frukost regelbundet vaknade jag med en naturlig hunger. Det var svårt för mig att få in rutinen. Det ska jag vara ärlig och erkänna. Jag fick faktiskt väldigt mycket hjälp av David. Han gjorde overnight oats eller mackor som jag kunde äta hemma, eller på kontoret de dagar jag blev lite sen på morgonen. Men efter ett tag började det bli en rutin. Och det blev inte alls svårt för mig att själv börja göra frukost och jag märkte hur jag blev noga med att inte prioritera bort det.

Avokadomacka är min go to-frukost just nu. Rostat chiabröd med rökt skinka, en halv skivad avokado, flingsalt och lite chiliflakes. Det är en dekadent frukost, men som inte tar mycket längre tid att göra än en annan vanlig macka. Jag lägger till ett steg, avokadon, och det tar väl bara en minut eller så. Ofta känns saker svåra i våra huvuden. Man drar sig för att göra något eller tror att det ska bli svårt när det oftast inte alls är varken besvärligt eller svårt.

Jag tycker om att jag nu prioriterar frukost. Jag känner hur jag äter kroppsvänligt då och det skapar en välmående känsla av att jag respekterar min kropp och vårdar min själ. Det känns fint tycker jag.

Sen ska man verkligen inte heller underskatta vad det gör för själen att låta frukosten dukas fram på en duk och äta den i skenet av stearinljus. En naturlig paus innan dagens kaos drar igång. Vad det krävde av mig var att inte snoka utan gå upp när klockan ringde. Jag missade 15 minuter av snodde men vann 15 minuter av ömsint omhändertagande av mig själv.