Stockholm recap

Vilka otroligt lärorika, intensiva och eftertänksamma dagar jag hade förra veckan. I söndags kom jag hem och rasade ner i sängen och somnade direkt. Men min vecka inleddes med en större huvudförhandling som jag behövde förbereda för. Så igår morse gick jag upp vid fem för att arbeta. Så föga förvånande somnade jag igårkväll när jag nattade Estrid vid 19. Och sen vaknade jag vid fyra, pigg som en mört. Äntligen känner jag mig utvilad!

Advokatdagarna handlade om juridisk fortbildning såväl som nöje och på två dagar hann jag med 6 seminarier, en bankett, två luncher, en föreläsning och en prisutdelning. Och en hiskelig massa koppar kaffe. Jag riktade in mina valda seminarier inom området brottmål och asylrätt och jag har lärt mig så otroligt mycket.

På lördagsmorgonen inleddes Liberalernas ledarskapsakademis andra träff. Nu handlade allt om mig, mitt ledarskap och utveckling utveckling och än mer utveckling. Mitt mål och hur jag ska komma dit har blivit än mer tydligt. Liberalernas feminist med stort F, det är jag och nu ska jag bara få hela omvärlden att förstå det med. Vi hade fått göra ett personlighetstest, IDI, som inte handlar om vad man är för person utan om hur man UPPFATTAS som person. Föga förvånande blev jag pådrivande motivator. Bra på att engagera och entusiasmera, stor verbal förmåga, en egenskap att få igenom sina ideér, men inte utan att ha kollat av med gruppen vad den känner. Det var även en skala från 0 till 100. På 100% var man en person som helt kunde anpassa sig till gruppen på bekostnad av en själv. på 0% var scenariot det motsatta. Jag fick rätt så låga 26%, men hade skattat mig själv, genom svar på en massa frågor, till 17%. Jag är varken nedstämd eller förvånad över att jag hamnade på den vänstra, mindre anpassningsbara sidan. Jag är rätt fyrkantig och står alltid otroligt fast vid min övertygelse. Det finns självklart för- och nackdelar med att vara så.

Jag känner mig lite extra levande idag. Utsövd, fylld med kunskap inom mitt arbete såväl om mig själv. Ytterligare en helg med dessa fantastiska kvinnor som bara ger mig så otrolig mycket inspiration och glädje och pepp. Och så är jag äntligen hemma hos min familj. I nätterna två har vi alla tre sovit nära nära och jag har känt mig så älskad och del av något större. Idag är det den 1:a november och jag kan inte börja en månad med en bättre känsla i bröstet. Tacksamhet, mod, tillförsikt, stolthet över mig själv, kärlek till mig själv och min familj. Det är inte en dålig känslokombination det!