Det här är en tunn bok men ack så viktig. Texten är från början ett bejublat TED-talk som setts av över två miljoner människor på Youtube och samplats i Beyoncés låt Flawless. Chimamanda blir kallad feminist för första gången när hon är 14 år och hon förstår att det inte var någon komplimang. Tonfallet var detsamma som om någon påstått att hon var för terrorism. Detta väcker känslor i Chimamanda och feminismen följer henne sedan livet ut. Boken handlar om varför alla borde vara feminister, varför vi alla vinner på det i längden och varför feminism behövs.
Chimamanda kommer från Nigeria så boken präglas av hur feminismen ser ut och vad som behövs i Nigeria. Men mycket av det hon säger är allmängiltigt världen över.
” Om vi ser samma sak hända om och om igen så blir det normalt. Om bara pojkar utses till ordningsmän kommer vi förr eller senare att tycka, kanske omedvetet, att ordningsmannen måste vara just man”.
Hon diskuterar genus och könsroller och skriver så vettigt om manligheten.
”Vi definierar manlighet mycket snävt. Manligheten är en hård liten bur, och den stoppar vi in vpra pojkar i. Vi lär pojkar att passa sig för att visa rädsla, svaghet och sårbarhet.”
Mitt bästa citat!
”Men det allra värsta vi gör mot pojkar och män – genom att få dem att tro att de måste vara hårda – är att vi ger dem väldigt ömtåliga egon. Ju hårdare en man upplever att han måste vara, desto ömtåligare blir hans ego. Och sedan gör vi flickorna en ännu större otjänst när vi uppfostrar dem till att vårda männens ömtåliga egon. Vi lär flickorna att förminska sig, att de ska ta så lite plats som möjligt.”
Boken gavs ut till över 100.000 gymnasieelever och jag rekommenderar dig varmt att köpa den till dig och alla tonåringar du har i ditt liv. Du hittar den bla på Adlibris.
