Nu är ju jag på årsmöte med ett politiskt parti och då passar det sig extra bra att visa upp ett textstycke som jag älskar. Dels för att jag tror det till viss del är sant och dels för att det stämmer så väl inte på mig och min pappa. Det är min pappa som gett mig mitt tal, mitt skinn på näsan och förmågan att våga säga vad jag tycker, även om det riskerar att ge mig en smäll på nosen. Mina föräldrar har verkligen aldrig uppfostrat mig som en flicka, utan alltid som en individ. Det har gjort mig till den jag är och på många sätt är jag väldigt orädd. På andra sätt är jag såklart rädd, men när det kommer till att ta plats är jag helt orädd. Jag bara tar den. Det är min biljett till framgång oavsett var i framgången kommer ligga.
Texten kommer från boken Kronprinsessan skriven av Hanne-Vibeke Holst, som handlar om just en ung kvinnas resa inom den politiska makten. Jättebra bok!
