Tagged: självkänsla

Då börjar det på allvar

I maj 2019 satt jag i Grekland och scrollade instagram. Jag följde en massa magiska influencers och drömde så innerligt att få deras liv. Tänk att få arbeta med att vara kreativ, skapa innehåll som skänker glädje och inspiration till andra. Tänk att få tjäna pengar på att leva sitt liv och dela med sig av sina tankar. Tänk att i samtal med följare få dem att må bra. “Det ska jag satsa på när jag blir smal”, kunde jag ha tänkt. Men det gjorde jag inte. Istället tänkte jag på varför det inte fanns så många influencers som mig. Varför man antingen var smal och fashion eller kurvig och politisk. Var fanns alla thick and juicy fashionistas!? Jag såg min chans och jag tog den.

I ett och ett halvt år har jag haft två heltidsjobb som jag slitit med. Varenda ledig timme, minut, ja ibland sekund, har jag vigt åt att fota, skriva, svara på kommentarer, planera innehåll, utbilda mig inom allt som har med sociala medier, marknadsföring och entreprenörsliv att göra. Jag har plöjt timmavis med podcasts, skrivit oändliga to do-listor, sovit för lite, stressat för mycket, gjort avkall på vänner, hälsa, städning och avkoppling.

Var det värt det?

OM!

För nu sitter jag här. Den sista kvällen på jullovet innan jag imorgon, på riktigt, börjar mitt nya liv som influencer. Jag har sex månader på mig. Vad som händer sedan vet jag inte. Men det jag vet är att jag inte ska låta en sekund gå till spillo. Jag kommer aldrig förlåta mig själv om jag lät denna once in a lifetime chans sjabblas bort. Jag har lovat mig själv att vara dedikerad, ambitiös, envis och outtröttlig. Kraften, glädjen, nyfikenheten och viljan sprutar ur mig just nu. Nu är jag här. I drömmen jag så hett ville ha för ett och ett halvt år sedan i Grekland.

Morgonens schema är redan satt. Väckarklockan kommer ringa klockan 6 och powerwalkskorna ligger redo i hallen. Skrivbordet i biblioteket är röjt och redo för mig. Var detta slutar vet jag inte. Men jag vet iallafall var det börjar. Det är nämligen imorgon!

Gör din egen årssammanfattning med dessa självcoachande frågor.

Vid denna tiden på året bombarderas vi med budskap om nystart, omstart, förändring, förbättring och det är lätt att känna sig både misslyckad och förvirrad. För hur vet man vad man ska förändra? Och om man vet vad man vill förändra, hur ska man skapa denna förändring? Ofta tittar vi allt för ytligt på våra problem. Du vill kanske gå ner i vikt och tror att en viktnedgång ska lösa alla dina problem. Det är ett allt för ytligt synsätt. Du måste ner på djupet. Varför gick du upp i vikt till att börja med? Det är den bakgrunden och de känslorna som du ska arbeta med. Då kommer en förändring på kroppen automatiskt. Du måste våga känna, reflektera och ta dig in i dig själv. Ett sätt att få klarhet i hur du ska bena ut dina känslor är att ta en stund och göra dessa självcoachande frågor. Ta papper och penna, eller skriv på datorn, och ge dig själv tiden att titta inåt.

  • Visualisera ditt drömår för 2021. Vad skulle ett sådant år innehålla, hur skulle det kännas, vad skulle du göra och hur skulle du må?
  • Titta nu på året som var, vilka delar från det året vill du lyfta in i ditt nya år 2021.
  • Varför väljer du att ta med dessa delar. Hur passar dessa delar in i ditt drömår?
  • Titta nu på året som var igen och välj vilka delar du inte vill bära med dig in det nya året.
  • Varför vill du inte ta med dessa delar?
  • Vad från 2020 är du tacksam för?
  • Vad blev fel 2020 och beskriv nu din tacksamhet inför dessa missar och vad du lärde dig av dem.
  • Vad är du stolt över från 2020?
  • Visualisera ditt umgänge för 2021. Vilka typer av människor ingår, hur umgås ni och hur får de dig att må. Vad för typer av människor vill du umgås med, vad drömmer du om att ni gör?
  • Vilka människor från 2020 vill du ta med dig in i det nya året och varför?
  • Vilka människor från 2020 vill du lämna kvar där och varför.
  • Vad gav dig energi 2020? Varför?
  • Vad tog din energi 2020, och varför?
  • Vad behöver du för att känna dig harmonisk under 2021?
  • Vad behöver du börja samt sluta med för att få känna denna harmoni?
  • När kände du vacker? Hur kan du se till att återskapa den känslan så ofta som möjligt under det nya året?
  • Vilka känslor gav din garderob dig under 2020? Hur kan du råda bot på negativa känslor och förstärka de positiva?
  • Slutligen, välj ett ord som blir din ledstjärna för 2021. Ett ord som du kan upprepa för dig själv om och om igen, som guidar dina handlingar, dina val och dina drömmar.

Hoppas detta blir hjälpsamt och om du vill får du gärna dela med dig av tankar och funderingar som kom upp när du gjorde övningen.

Kram!

Ge dig själv denna nyårsceremoni.

Nu står det nya året precis framför oss. Vi kan ana det, med alla känslor som ett nytt år innebär. Jag känner alltid en djup tacksamhet där vid tolvslaget på nyårsafton. Jag översköljs av känslorna från det gångna året. Allt man känt och klarat av, alla svårigheter och utmaningar, alla framgångar och lyckostunder. Jag vill inte gå med på premissen om att 2020 var ett dåligt år för alla, för så tror jag inte det var. Jag tror 2020 var en tragedi för vissa, normal för andra och ett otroligt år för några andra. För egen del var 2020 ett bra år. Jag var så lycklig över mina blommor, jag tog steget och avslutade året med tjänstledighet och jag kände att jag vann djupa insikter kring mig själv, mitt mående och mitt ätbeteende. Jag hatar nyhetslöften för det finns inget som garanterat blir stämplat med “misslyckad” lika fort som det. Jag tror på att göra denna ceremoni istället.

Det här är en ceremoni som grundar sig i en energi av att hylla dig själv. Det handlar inte om att göra långa listor på allt med dig som är fel eller dåligt, allt du måste ändra, förbättra och justera. Det är en övning som ska lyfta dig och ge dig positiva ringar på vattnet. Äkta glädje och motivation istället för piska och straff. Det är en ceremoni som är underbar att dela med familj och vänner. Prata om era respektive listor och dröm, förlåt, släpp taget och låt nyfikenhet växa tillsammans.

Det handlar om att ändra tankesättet från måsten och förbud till behov och vilja. Jag ska gå ner 20 kilo i vikt betyder inget, men jag ska äta kroppsvänligt och unna min kropp rörelse kommer från plats av omvårdnad och kärlek till dig själv. Jag börja träna 6 gånger i veckan kanske istället kan uttalas efter önskan och behovet om jag älskar min kropp och mitt sinne så jag vill stärka det på bästa och finaste sätt. Du som vill spara pengar ska inte straffa dig in i ett sparande. Säg istället jag vill känna hur underbart det känns att göra genomtänkta köp som verkligen betyder något och få samma härliga känsla de gånger jag istället unnar mig trygghet i form av sparpengar.

Här är övningen.

  1. Vad vill du fira och uppmärksamma från året som har varit? Se stunderna som formade dig, som du klarade av och som lyfte dig. Våga se allt du klarade av istället för att fokusera på det du inte klarade av.
  2. Vad vill du tacka dig själv, och andra, för? Tacka vänner och familjemedlemmar för specifika saker de gjort för dig. Tacka ovänner för lärdomarna du fick av dem. Tacka livet för de löften du fick men tacka också för de svek du mötte.
  3. Tacka livet för årets nederlag och misstag. Se hur dessa formade dig. Vem blev du när du kom ut på andra sidan. Vilka dörrar öppnades och vilka dörrar är du tacksam för att de stängdes. Vilka möjligheter och lärdomar fick du av årets nederlag. Genom att tacka för misstagen och nederlagen ser du dem som en gåva och kan släppa skammen för det som blev fel. Genom att tacka får du bokslut och kan släppa taget och gå vidare, istället för att älta.

Och nu kommer min personliga favorit:

4. Vad vill du kunna fira vid denna tid om ett år? Här får drömmarna vara hur stora som helst. Jag vill fira renoveringar i vårt hem, en efterlängtad graviditet, en tjänstledighet som blev otroligt lyckad och innebar den inkomst jag såg framför mig. Jag vill fira ett friskt och sunt äktenskap, ett lyhört föräldraskap, många nya sociala bekantskaper, ett sjudande liv full av parties och middagar, en kropp som återigen kan komma i mina gamla kläder, en sann kärlek till motion, många lästa böcker, en otroligt drömmig trädgård och många många svalkande kvällsdopp i vårt sommarparadis. Jag skulle kunna låta den här listan gå på hur länge som helst. För jag älskar att få drömma om allt jag vill fira nästa år. Vad kommer du vilja fira vid denna tid nästa år?

Investeringar som ändrade mig som kvinna.

Jag fick en väldigt bra fråga på instagram som handlade om ekonomi. Personen frågade om hur man ska spendera på sig själv utan att få dåligt samvete men samtidigt försöka spara pengar. Jag vill inledningsvis säga att ekonomi och rikedom ser väldigt olika ut för olika personer. Och mer pengar än mindre kan göra livet enklare. MEN storleken på ens plånbok eller bankkonto behöver faktiskt inte alls avgöra hur rik man kan känna sig. Rikedom är en känsla och jag tror på att om du känner dig rik, kommer du agera som en rik person vilket kommer leda till en större rikedom.

Motsatsen till rikedom är för mig någon som lever över sina tillgångar. När man köper saker man egentligen inte har råd med skapar det inte rikedom, det skapar stress. Det är varken fint eller rikt att leva i en charad där man påskiner att man är mer förmögen än man är. Jag har träffat otroligt rika människor som är djupt olyckliga. Och jag har träffat människor som lever enkelt men som känner en oerhörd rikedom. Rikedom ska förgylla ditt liv och inte skapa oro eller prestationsångest. Pengarna du spenderar ska ändra dig eller förgylla ditt liv till det bättre. Det finns ett antal investeringar jag gjort som verkligen ändrat mig som kvinna.

Men innan jag listar dem vill jag ge en kort bakgrund om hur jag sett på pengar. Jag har alltid haft en pengaångest och en oro att pengarna ska ta slut. I 13 år med David har jag, alldeles oavsett om vi båda arbetat, varit studenter eller föräldralediga, oroat mig för pengar. Jag har haft en känsla av att jag är ansvarslös med pengar. Det kommer från att jag blev tillsagd att jag var oansvarig med pengar. Men trots detta har jag alltid betalat mina räkningar och haft tak över huvudet. En dag tröttnade jag på att känna mig så himla orolig över pengar. Jag tittade tillbaka på mitt liv och såg att oavsett om jag sparat eller gjort större inköp har det alltid löst sig med pengar. Jag bestämde mig för att se pengar som något som är tillgängligt för mig och bara ha positiva tankar kring ekonomi.

  1. Mitt första lyxköp var en nyckelhållare från Miu Miu. Jag och David var i Rom och vi gick i alla lyxbutikerna. Jag såg plaggen från catwalken i verkligheten och kunde inte titta mig mätt. Jag studerade vid denna tid och David arbetade som resefotograf. Vid denna tidpunkten var kostnaden för nyckelhållaren väldig stor. Det kändes orimligt att lägga så mycket pengar på något så ytligt. Men samtidigt var min kärlek till mode och design otroligt stor. I mitt huvud var jag redan en flärdfull kvinna med en garderob full av lyx och nyckelhållaren blev en påminnelse om detta. Än idag använder jag samma nyckelhållare. Den har över 10 år på nacken och börjar verkligen sjunga på sista versen. Men tro mig, oavsett vad mitt faktiska bankkonto visat har denna nyckelhållare direkt fått mig att känna mig som den flärdfulla kvinnan i Rom som svassade in och ut ur lyxbutiker djupt tyngd av alla kassarna. En investering som gjorde mig stark.

2. Nästa lyxköp var något år senare när jag klarat av halva juristutbildningen. Jag hade bestämt mig för att detta skulle firas. Målbilden var tydlig. När jag klarat av tentamen i skatterätt skulle jag köpa en väska från Mulberry. En klassisk Bayswater i ljusbrunt. Jag gick in i butiken oändligt många gånger och ångrade mig varje gång. Det kändes så fel och syndigt att köpa något dyrt. Vem trodde jag att jag var? Tänk så mycket jag kunde göra för de pengarna!? Tillslut med uppbackning av David köpte jag väskan. Och det är fortfarande min vardagsväska. Den är så älskad och använd och den sedan länge tjänat in sitt pris. Jag må ha bott i en hyresrätt i en ruffig förort men den väskan fick mig att känna att jag bodde i ett slott. Den har skänkt så otroligt mycket glädje att jag idag vet att ett genomtänkt hyllande inköp alltid är en investering i en själv. Jag kunde köpt andra saker för de pengarna, men de inköpen hade inte skänkt samma glädje. En investering som fick mig att släppa pengaskam.

3. Våra sparkonton. Jag är kortsiktig när det kommer till pengar och har därför svårt att spara. Men jag blev ju så himla trött på att oroa mig över pengar så sparkonto blev lösningen. Jag har David att tacka för mycket eftersom han är den som hellre håller i pengarna. Jag tänker att allt sparande är positivt, alldeles oavsett hur mycket det är i månaden. Vi började smått med en liten peng i månaden för att successivt öka till fler sparanden. Vi sparar Estrids barnbidrag på ett fondkonto, till vår pension, för oförutsedda utgifter på huset. Inför Davids studier sparade vi en peng för att klara en eventuell framtida föräldraledighet under hans studietid. Jag har även haft ett fuck-off-kapital att använda för mina drömmar, som ju nu kommer användas under min tjänstledighet. En investering som fick mig att slippa pengaångest.

4. Vår villa. Vårt hus är utan tvekan vårt största köp. Men också vårt bästa köp. Jag älskar detta hus så väldigt väldigt mycket. Vi har en skruttig liten tvättstuga men jag älskar den. För varje gång jag är där inne så minns jag hur besvärligt det var att släpa tvätt tre trappor, med en nyfödd bebis på armen, när vi bodde i hyresrätt. I detta hem finner vi återhämtning, vardag, fest och mys. Det var svettigt när vi var på banken och såg huslånets summa med stora minustecken registreras på våra namn. Men jag vägrade känna ångest för att vi valde att köpa hus på en ort med höga huspriser. Jag kände mig så otroligt värd att få bo på en plats jag fullt ut kunde må bra på. Efter åratal i hyresrätter i trista områden, med usla hyresvärdar och högljudda grannar var denna investering den som gav mig total sinnesfrid.

5. Bra mat och råvaror. Vi storhandlar varje vecka och eftersom vi lagar all mat från grunden, köper mycket frukt och grönt och livsmedel av bra kvalitet lägger vi en stor slant på det. Och jag kan, om jag inte är försiktig, känna olust när jag vid kassan ska betala. Men jag vet hur denna mat får mig att må. Den gör mig glad, den inspirerar mig och den är bra för mig och min familjs kroppar och sinnen. Att äta gott och bra är en av den största lyxen som finns. Det är en investering som skapar självaktning.

6. Våra bilar. Vår första bil köpte vi av min chef. En gammal volvo V70 utan AC och jag kände mig SÅ rik! En egen bil. Friheten att kunna köra var jag ville, när jag ville och aldrig vara fast. I hela mitt liv har jag varit beroende av att passa tider för buss och tåg, och en missad nattbuss innebar flera timmar att vänta på morgonbussen. Nu var jag fri. Nästa bil köpte vi från Davids föräldrar och då hade den AC. OMG vad jag kände mig lyx. Svettiga sommardagar i bil var nu ett minne blott. Nu har vi två bilar. En liten ganska flärdlös sak som jag kör men som jag älskar så. Och en lite finare större familjebil. En investering som gav mig frihet.

7. Hudvård. Jag var plågad av hormonell acne under många år och jag testade allt! Inget funkade förrän jag började använda Exuviance, och andra högkvalitiva märken med aktiva ingredienser. Jag bestämde mig för att alltid unna mig hudvård som jag vet fungerar och hellre köpa färre och inte testa så mycket nytt. Det kan svida att köpa en dagkräm för flera hundra kronor men resultatet det ger mig är underbart. Det ger mig en konkret problemlösare och ger både ytlig och själslig avkoppling. En investering som gav mig självkänsla och självförtroende.

8. PT. Jag hade en PT under en tid och det var den bästa investeringen jag någonsin gjort. Jag vet att jag kommer återgå till det i framtiden för trots att det var stora pengar så gav det mig mod och självkänsla på gymmet. I framtiden hoppas jag vara mentalt framme på min resa så att jag kan träna med en PT för vissa mål. Det var och är en investering som ger mig kroppsligt välmående och träningssjälvkänsla.

Nu hoppas jag du en känsla av att det ÄR värt att investera i sig själv. Det är inte fult eller egoistiskt. Det är det som gör dig till den kvinna du vill vara.

Smörkola och julmatspanik

Julen är en så knepig tid för många med mat- och kroppsmonster. Det är en tid där man dagligen utsätts för frestelser och oavbrutet för en inre kamp om huruvida man ska äta, vad man ska äta, hur mycket och hur man sen ska göra rätt för sig. Eller så stålsätter man sig något enormt, tackar ja när andra tackar nej, och så känner man sig duktig. Kanske man tackar nej när människor ser men i hemlighet äter man alltid det man missat att äta under dagen. Bara jag skriver om detta blir jag alldeles matt och trött i både kropp och själ.

Det finns så många aspekter av julmaten som jag inte tycker om. Jag ogillar att man äter sig kräkmätt. Sådär så att magen verkligen gör ont. Jag ogillar frosseri. Jag hatar att jultiden är en tid när alla ska kommentera hur mycket man ätit. Och att efter jul blir det andra bullar. Jag ogillar djupt den passa-på-mentalitet som frodas under julen. Det är ätstörda tankar allihop. Mat ska inte överätas, frossas eller passas på att i stora mängder inmundigas. Mat är energi.

Jag själv funderar väldigt mycket på hur enkelt det är för mig att glida ner i tankar som dessa. “Det är ju bara jul en gång”. “Efter jul då sätter jag igång på allvar”. “Alla andra kan ju äta massor, då vill jag ju också, annars känner jag mig förfördelad”. Tankar som dessa vill jag inte ha i mitt huvud. Jag vill att det ska vara enkelt. Jag vill tänka som en smal person.

David är naturligt smal. Han har även en överaktiv metabolism (oh, the irony) så jag kan inte helt jämföra min kost med hans. Men jag ser hur han äter. Han äter ordentlig mat och ordentlig med mat till dagens alla mål. Han kan vara sugen på allt det julgodis som finns i huset men han avstår för att han vet att hans kropp inte mår bra av att äta det varje dag. Om han är sugen på något på kvällen så förstår han att det är hunger och gör sig en kvällsmacka. Han snokar inte runt i skåpen som en detektiv på jakt efter något värdefullt. (om ni inte förstod metaforen så är det då jag som är detektiven!)

Jag vägrar passa på denna jul. Eller frossa. Eller späka mig. Istället vill jag ge min kropp det den behöver. Den viktigaste läxa för mig har dock varit att lära mig att sluta känna mig orättvist behandlad för att jag inte kan äta något. För det är inte så. Jag kan äta vad jag vill. Men om jag efteråt känner att jag åt 14 kolor mer än vad jag egentligen var sugen på, eller jag åt för att hantera känslor i kroppen, så fanns det ingen njutning i det jag åt. Och varken min kropp eller själ mår bra av den sortens ätande. Jag väljer ju kvinnan jag vill vara. Det är ju jag som väljer hur hon ska leva, vilket typ av aktiv livsstil hon ska ha och hur hon äter. Jag har ju en dröm om ett komplikationsfritt ätande och ett inspirerande förhållningssätt till motion. Då är det inte synd om mig om jag väljer eller väljer bort vissa val. Det är ju jag som väljer själv.

Konkreta råd för att klara julmatspaniken är enligt följande:

  1. Ät när du är hungrig. Jag har i den här podden lärt mig om matskalan. Tänk en skala på -10 till +10. Då ska man börja äta när man är lite lagom hungrig på en -2 och så ska man sluta äta när man är behagligt mätt på en +2. Då spelar det ingen roll om det finns hundra saker kvar på julbordet att testa. För det är inte kroppsvänligt ätande att äta tills man mår illa.
  2. Låt dig inte påverkas av vad andra tycker. Under julen kommer många personers matmonster fram och det gör även deras åsikter. Ska du inte ta en till? Ska du verkligen ta en till? Jag kommer inte äta något alls! Gud vad mätt jag är, nu måste det bli ordning & reda på mig efter jul. Tur man tog lösa byxor så man får plats med maten. Dumma kommentarer som dessa haglar under julen. Stå fast vid din kropp och de val du vill göra. Du är varken duktig som äter eller inte äter. Mat och värde hör inte ihop. Du äter när du är hungrig och slutar när du är mätt.
  3. Ät alltid alla mål innan du går på godiset. Detta råd har inget med gott eller onyttigt att göra. Det handlar inte om värdering i om mat är bra eller dåligt. Det handlar inte viktnedgång eller uppgång. Det handlar om kroppsvänligt ätande. Om jag är hungrig, och äter sött istället för mat, så vet jag att jag kommer överäta och varken må bra i kropp eller själ.
  4. Kohandla inte med maten och utan hantera varje måltid som en ny händelse. Jag är långt ifrån framme på min resa till ett kroppsvänligt ätande. Men jag har iallafall slutat med att kohandla med maten. Med detta menar jag saker som “om jag äter alla kolorna idag får jag isåfall hoppa över frukosten imorgon”. NEJ! STOPP! Betrakta varje måltid som en ny händelse. Den ska intas när du är behagligt hungrig och slutföras när du är behagligt mätt. Alldeles oavsett vad målet innan bestod av eller vad målet efteråt kommer att bli.
  5. Kompensera inte. Ät och var glad och ha inte så höga krav på dig själv. Det värsta man kan göra är att börja kompensera när man ätit, vad man själv anser är, för mycket. Främst tänker jag på ätstörda beteenden som att man kräker, laxerar, övertränar eller svälter sig själv. Men även andra kompensationer kan tas till. Ett långt scrollande på instagram på viktnedgångssagor, träningskonton och annan “inspiration” som ska piska en in i ledet igen. Eller att man börjar googla nyttiga recept, bantningskurer och ivrigt läser på om hur man kan gå ner 10 kilo till julafton.
  6. Tänk på kvinnan du vill vara. Hur äter hon? Hetsäter hon 10 kolor i ett mörkt kök endast upplyst av kylens sken? Antagligen inte. Hon tar kanske några stycken efter maten och njuter av dem. Hon lägger på dem ett vackert fat, gör en stor kopp te till och slår sig ner i soffan med en tidning eller bok. Hon äter dem som ett delikat prick över i:et och inte som substitution för mat som borde intagas vid hunger. Lev som den kvinnan och välj delikat njutning istället för ett känsloätande.

Dela gärna med dig av dina tankar kring julmatspanik. Kram!

Vad gör du för att må på bästa sätt?

Ofta längtar vi människor efter något. En viss sak, en kropp som orkar med livet, ett särskilt innehåll i garderoben. Vi drömmer om andra hem, andra karriärer och en annan livsstil. Du vet att jag alltid pratar om vikten av att se det man redan har. Då kommer man alltid känna sig förmögen istället för att missunnsamt snegla på vad någon annan har. Men med det sagt så tycker jag det är lika viktigt att drömma. Då ser jag en skillnad på att drömma och att drömma sig bort. Den som drömmer sig bort kan inte leva i nuet och inte uppskatta det den har. Men den som drömmer är full av inspiration och längtan. Dessa drömmar betyder något. Det är jag helt övertygad om. Dessa drömmar handlar om sådant vi behöver för att må bra.

Men allt för ofta så vet vi vad vi hade mått bra av, men ändå gör vi inte det. Ett exempel kan vara att du drömmer om ekonomisk trygghet. Du drömmer om att du var en person som hade ett sparkonto för det hade gett dig trygghet att luta dig mot. Samtidigt så spontanshoppar du något varje gång du mår dåligt eller är orolig, stressad eller uttråkad. Detsamma kan gälla för motion, hur man äter, hur man spenderar sin tid. I åratal levde jag med drömmar om hur jag ville att livet skulle se ut och trots detta gjorde jag regelbundet livsval som gick precis tvärt emot dessa drömmar. Jag var totalt misslyckad. Det var iallafall så jag såg på mig själv.

Jag var så hård mot mig själv. Det krävdes perfektion och vid minsta lilla misstag gav jag upp “för allt var ju ändå förstört”. Under åren har jag blivit snällare mot mig själv. Men för några veckor sedan fick jag ännu en pusselbit i att förstå mig själv. Jag fick göra ett personlighetstest som David arbetar med i skolan. Det visade sig att jag är en person som har mycket svårt att vänta på belöning som kommer långsiktigt utan istället har en tendens att tappa motivationen om resultatet inte kommer direkt. Jag är inte misslyckad. Detta är med andra ord bara en del i den jag är. Nu kan jag arbeta med mig själv istället för emot mig själv.

Nu måste jag hitta sätt att vara motiverad utan att få en belöning för det. Det kan vara svårt för någon som mig som är väldigt belöningsorienterad. Då lutar jag mig mot mantrat “vad hade kvinnan jag vill vara gjort?” och så försöker jag att prick i stunden vara som henne. För min del är min stora utmaning kost och motion. För att kunna klara denna utmaning är det viktigt för mig att kvinnan jag vill vara är otroligt tydlig för mig. Därför drömmer jag om henne, skriver om henne, gör inspirationsmappar för henne. Allt för att hon ska bli så levande i mig som det bara går. Då är det mycket enklare att stå fast vid de livsval som faktiskt får mig att må bra. Istället för att falla för den uppgivna känslan av att allt ändå är försent.

Vet du vad som hade fått dig att må riktigt bra, men likväl så agerar du i motsättning med det? Då är det väldigt viktigt att du vågar fråga dig “varför”.

“Varför” agerar du som du gör? Är det ett sätt att hantera känslor? Är du rädd för att misslyckas? Ställer du kraven för högt så att du liksom jag kan drabbas av “nu är allt ändå förstört känslan”? Ta dig tid att skriva ner allt om kvinnan du vill vara. hur hon ser ut, hur hon klär sig, hur hon bor, vad hon gör, vad hennes intressen är, hur är hennes bankkonto, familjesituation, bostad, svårigheter och framgångar. Kom sedan ihåg, det som står mellan dig och kvinnan du vill vara är enbart du själv. Därför har du makten att precis när du vill bli den här kvinnan. Det är du som bestämmer.

Mitt enda råd i juletider – gör bara 80%

Föreställ dig dina drömmars jul. Hur veckorna fram till jul ser ut. Vad du gör, vad ni äter, hur du inreder, hur familjen har det. Vilka känslor finns inne i dig när du lever denna drömmars jul. Hur ser rummen ut? Vilka dofter möter dig när du går genom hemmet? Vad köper du i present till dig själv? Och framförallt, hur mår du?

Jag hade alltid enorma planer inför allt jag skulle göra. Oavsett om det var julen eller fester, middagar eller bruncher. Jag skapade alltid monster. En föreställning om vad jag ville uppnå som var så stora att det blev omöjligt att uppnå. En halvtimme innan gästerna kom började jag alltid gråta och bråka med David. När något brändes vid, blev försenat eller blev ett resultat av att jag inte klarade av det så blev jag förkrossad. Totalt uppgiven, arg och extremt besviken på mig själv. Jag älskade att drömma om mina bjudningar, men hatade alltid dem när de började närma sig.

Jag levde för allt eller inget. Antingen ska julen vara perfekt eller så kan jag lika gärna strunta i det. Det är ett mindset som jag har applicerat på i princip alla områden i mitt liv. Antingen äter jag perfekt och tränar 7 dagar i veckan eller så kan jag lika gärna äta 20 chipspåsar i soffan varje varje kväll. Anledningen till att mina bjudningar, och andra åtaganden, blev så stora var för att jag hade en vision om hur jag ville må. Jag ville bjuda in till något lyxigt och flärdfullt, instagramvärdigt och glammigt. Jag ville glida genom rummen som den perfekta värdinnan med den perfekta kroppen, den perfekta outfiten och idel nöjda gäster. Och alltid blev det fel någonstans. Jag hann inte fixa håret som jag ville. Jag hann inte gå ner 50 kilo på tre veckor (!?). Jag hann inte måla naglarna. Jag orkade inte baka 20 olika sorters julgodis. Och ALLT VAR FÖRSTÖRT.

Sådär levde jag fram tills jag började leva efter min 80% regel. Att alltid bara göra 80% av vad jag än tar mig för. Resultatet blir så bra att ingen annan vet att det inte är 100%. Och skillnaden i resultat mellan 80 och 100% är mycket mindre än skillnaden i utmattning som blir när man måste göra 100% istället för att bara göra 80%.

Jag insåg att mina drömmar om flärdfulla bjudningar, lyckliga gäster och en harmonisk värdinna inte satt i mängden rätter, en viss kroppsstorlek eller en viss stil på det dukade bordet. Mina drömmar bodde i mina känslor. Och känslor kan påverkas av våra tankar. När jag insåg detta kunde jag bjuda på fiskpinnar och mos och ändå få den där glammiga känslan. För nu för tiden handlar det om att jag tagit kontroll över mitt liv. Ta mig rätt, jag älskar fortfarande att klä upp mig och duka vackert. Men jag behöver inte blomsteruppsättningar till bordet för 3.000 kr. Jag tar murgröna från trädgården och köper några tulpaner från den lokala blomsterbutiken. Jag är en glad och harmonisk värdinna om jag sätter upp gränser för min ambition.

När jag idag blir överväldigad av måsten så skriver jag en lista. Kanske du känner dig överväldigad nu? Det ska inhandlas presenter, pyntas, dekoreras, göras pepparkakshus, låtlistor, inköpas luciakläder och gympaavslutningsoutfits. Du har en mängd krav på dig själv som sådant du “måste fixa”. Alldeles oavsett om du vill fixa dessa saker eller inte. Om du känner dig fast i denna överväldigande känsla har jag ett tips till dig.

Skriv ner alla dina måsten. Därefter ska du bena ut varför de är ett måste. På vems initiativ bör detta göras? Är det något du vill göra eller något som andra förväntar sig att du gör. Gör du det för att göra andra nöjda? Därefter ska du bena ut om alla dessa måsten är obligatoriska? Barnen vill otroligt gärna göra pepparkakshus. Okej, men måste ni göra mallarna själv? Köp ett färdigt hus och färdig glasyr. Svärmor vill så gärna ha din inlagda sill. Antingen gör du den för att du vill eller så köper du en annan sill till henne i år. Du vill pynta ditt hem som de gör på instagram men måste spendera mer pengar du vill eller har råd med? Då är det inte värt den myntningen. Då väljer du ut en grej och känner dig lyxig och flärdfull som har just den vackra saken.

Av de måsten som nu finns kvar efter att du sållat bort de som inte är obligatoriska, sätter du dem i en ordning från mest till minst prioriterade. Och sen jobbar du dig uppifrån och ner. Och utför dessa uppgifter max till 80%. Det är alltså inte ens ett krav att du måste göra det 80%. 65% funkar väl hur bra som helst!

Idag ser jag fram emot bjudningar. Jag fokuserar på mina känslor. Jag vill ha en glamorös känsla av att det finns vackra blommor på bordet. Då räcker det med en blomma. Inte en hel uppsättning. Jag vill känna mig vacker. Då gör jag mig vacker nu och väntar inte på en viktnedgång eller en annan typ av förändrad kropp. Genom att se allt det jag har och allt det jag åstadkommit så är jag nu alltid den där harmoniska värdinnan. Och du kan få lov att känna precis likadant. För din bild av drömmarnas jul är en känsla och inte ett visst resultat.

Ditt jobb är inte ditt liv, och inte heller den du är.

Varför jobbar du? Den frågan har jag ofta ställt mig själv. Jag anser verkligen att det är viktigt att jobba med något som man tycker om. Vi spenderar så otroligt mycket tid på våra arbeten och därför måste de skänka oss glädje, mening, inspiration och motivation. Livet är för kort för att gå till ett arbete som bara dränerar en. Men samtidigt så anser jag att människor idag lägger för mycket värde i sitt arbete. Vårt arbete har blivit våra liv och en symbol för den vi är. Och det tycker jag är fel. Ett sådant tankesätt gör arbetet alldeles för laddat och stjäl fokus från övriga delar av livet.

Jag arbetar för att möjliggöra allt annat som finns i mitt liv. Jag tycker om att vara driven och ambitiös men tanken på att vara en karriärist gör mig olycklig. Inget kan vara hemskare än att ge jobbet sitt allt så att när arbetsdagen är slut är man själv likaså. Vad finns det för mening att tjäna mycket pengar om man aldrig har tid att utforska världen med hjälp av denna inkomst. Vad är framgång värd om den tar bort värdefull tid från familj, vänner och dina övriga drömmar.

När vi allt för starkt kopplar samman våra identiteter med våra arbeten kopplas självkänslan till arbetet. Ett misslyckande eller ett misstag på jobbet blir helt plötsligt att man själv är misslyckad. Det är väldigt farligt. För inom i princip alla yrkesområden finns det människor som inte kommer vara nöjda med en, det kommer ske misstag, missförstånd och misslyckanden. Saker kommer bli försenade, felbeställda, feldiagnosticerade och mycket mer. För att klara av detta tänker jag att det övriga livet måste vara en trygg och uppbackande plats.

Jag lever inte för mitt jobb. Jag jobbar för att kunna leva mitt drömliv. Jag vill ha en meningsfull vardag och tjäna en inkomst som möjliggör den livsstil och de drömmar som vi har i vår familj. Jag prioriterar att jobba mindre, vara mer med min familj och det är därför jag tar detta steg nu till min tjänstledighet. Jag tror på att framgång inte är värt någonting om det är på bekostnad av livets övriga mjuka värden.

Att lyssna inåt och leva i min sanning skänker mig trygghet och glädje varje dag. Jag vågar tro på att jag är på precis den plats i livet som jag är menad att vara på. När jag jobbade som advokat och David var fotograf längtade jag till en annan verklighet. Jag ville arbeta hemifrån, sida vid sida med David. Att vi båda var i huset och att han var tillgänglig för mig när jag var i behov av en fotograf. Och nu är jag här. Vi sitter här, sida vid sida, i biblioteket och arbetar tillsammans. För två år sedan drömde jag om exakt denna stund.

Och om jag hade varit fast i tankemönstret om att mitt värde och min karriär hör ihop hade jag aldrig vågat ta detta steg. Då hade jag undrat vad andra skulle tycka och vad det skulle innebära att välja att kalla mig för influencer istället för advokat. Om “advokat” var den jag är, hade jag aldrig kunnat följa mitt hjärta. Får då hade jag behövt välja bort mig själv. Det gör jag inte nu. Jag väljer mig själv. För den jag är, är mina drömmar, mål och ambitioner.

Klä dig vackert nu!

INLÄGG INNEHÅLLER ADLINKS

Allt för länge drog jag mig för att köpa vackra, dyra eller efterlängtade saker. Antingen så tänkte jag att det var slöseri med pengar att köpa den lite dyrare grejen nu. Jag skulle ju ändå gå ner i vikt snart. Eller så kände jag att jag inte var värdig. Drömplagget fick jag köpa först när jag gick ner i vikt. Kläder och mode blev en morot och piska, en konstant påminnelse om en misslyckad kropp och en så hett efterlängtad dröm som jag aldrig kunde komma nära. Jag sparade ner bild efter bild på vackra plagg och outfits som jag skulle bära då, sen, när jag gått ner i vikt. En mapp i datorn som konstant påminde mig om hur fel jag var.

Det finns ett före och ett efter i mitt liv när det kommer till mode. Och det är den dagen jag beslutade mig för att aldrig mer låta min kropp stå i vägen. Att aldrig mer undvika att köpa något utifrån argument om min kropp. Jag vågade köpa dyrare saker. Och ta mig rätt, denna text handlar inte om att börja spendera dyra pengar. Det handlar om att om du hett eftertraktar en viss sak så bara måste du köpa den. Det är en investering i din självaktning, din självkänsla och din livsglädje. Sidenblusar, kashmirtröjor, kostymbyxor i ull, tjocka varma kappor, läderskor, högklackade lyxskor, äkta pärlor. Allt detta är för mig och för dig.

Kanske du säger till mig att du inte har råd att köpa en garderob full med enbart dyra saker. Och jag är den första att hålla med. Återigen denna text handlar inte om värdet på vår garderob i pengar, den handlar om att våga investera i sig själv. Och om du är lik mig så har du råd med dessa dyrgripar. Inte alla på en gång men någon då och då. Och nu ska jag förklara varför.

För att stilla min längtan efter en viss outfit eller ett visst plagg så tröstshoppade jag sådant som inte påverkades av min vikt. Läppstift och nagellack. Latte och godispåsar. Och en massa billiga budgetplagg från kedjorna som jag gillade, men aldrig älskade. Som jag bar någon gång innan de försvann in i garderoben. För de var ju inte vad jag drömde om. De blev ett halvdant substitut som skänkte kortvarig förströelse men ett långvarigt gnagande av att jag längtade efter något som jag inte fick ha i mitt liv.

Men lyx finns inte i min storlek!?, utbrister då någon. Och till viss del kan detta stämma. Men bara till viss del. För lyx handlar inte bara om prislapp eller märke. Det handlar om kvalité, material och känsla. Om man shoppar på H&M online går i princip allt upp till storlek 50. Och där går det att hitta massa fina bra kvalitetsplagg i utsökta material. Om du drömmer om kashmir, köp det nu. Om en sidenblus hade fått din utsida att matcha din sofistikerade, världsvana och innerliga insida så köp den nu. Om ett par Manolo Blahniks hade gjort dig komplett så spara en slant då och då och köp dem till dig.

Våga ära den du är nu. Våga fira ditt liv som det är just nu. Det är först när vi vårdar oss själva, ser efter detaljerna i våra liv och vågar lägga pengar på de mindre nödvändiga, men likväl så otroligt viktiga, sakerna i våra liv som vi känner att vi lever. Jag har satt ihop ett litet collage med sådant jag förr drog mig för att köpa men som jag idag tillåter mig själv att njuta av. Jag önskar dig inget annat än att du välkomnar känslan av värdighet in i ditt liv.

// Kappa // Klänning // Tröja // Klänning // Kjol // Pumps // Tröja // Väska // Klänning

Lev i din egen sanning

Jag är så rädd för att en dag vakna och inse att jag slösade bort mitt liv. Att alla dagar bara blev en lång sträcka av tomhet. Jag måste få leva ett liv där jag känner att mina dagar är meningsfulla. Det betyder inte att mitt liv inte är fullt av vardagspussel, för det är det såklart. Tjat och gnat om tandborstning, skärmtid och vantar. Jag pusslar med min tid som alla andra och försöker få ihop allt det vi kallar livet. Mina dagar är inte alltid glittriga och glamorösa. Vi äter färdigfrysta köttbullar och snabbmakaroner till middag, glömmer blöt tvätt i tvättmaskinen och skickar Estrid till förskolan med byxor som blivit för korta. Men i allt det där måste det finnas lite glitter och mycket mening.

Och att leva med mening för mig är att leva i min sanning. Under lång tid gjorde jag sådant som förväntades av mig. Jag hade hög press på mig själv när det kom till mina skolresultat, jag umgicks med människor, gick på uteställen och klädde mig på ett visst sätt, allt för att jag tyckte att det var vad jag borde göra. Men det var inte detsamma som det jag ville göra. Jag gick på disco när jag egentligen ville stanna hemma och fredagsmysa med mina föräldrar. Jag träffade killar för vad de gjorde och för vem de var. Lika mycket som jag gjorde saker som förväntades av mig, undvek jag att göra andra saker. Saker som jag kanske väldigt gärna ville göra. Jag levde inte i min sanning.

Att leva i min sanning innebär att alla val jag gör måste vara grundat på en djup inre känsla av det är något som JAG vill. Nu för tiden när jag helhjärtat lever i min sanning är jag fri. Jag står för vad jag tycker, klär mig som jag vill, lever så som jag önskar och drömmer precis så stort som jag vill. Om jag skulle gå tillbaka till ett liv att leva efter andras åsikter hade jag känt ett djupt självhat. För det blir ett fängelse att drömma om ett annat liv och samtidigt kedja fast sig själv vid det gamla livet. Att inte hedra sin sanning är något som står i vägen för sann och djup lycka. Det vore så förfärligt att inse att man slösade bort sitt liv av rädsla för vad andra tyckte.

Hur man än gör så kommer någon alltid ha en åsikt om vad man gör. Vissa kommer tycka man gör fel som gör en sak och andra kommer tycka man gör fel om man inte gör den där saken. Det är omöjligt att få allas godkännande. Det är en kamp som inte går att vinna. Det lämnar en bara utmattad och krossad. Det värsta man kan vara en people pleaser. Någon som lever sitt liv efter att få andras godkännande. Varför ska man bry sig om vad andra tycker? Om det är en omöjlig ekvation att få allas gillande varför ens försöka? Och ska andra verkligen få diktera villkoren i ditt liv? Hur du klär dig, lever, skapar familj eller drömmer är din ensak. Det rör inte någon annan. Andra kan tycka vad de vill om mig men jag kommer ändå leva mitt liv. För varför ska jag leva i olycka för att någon annan ska vara nöjd?

För att kunna leva i min sanning handlar det för mig om hur jag vill känna mig och hur jag vill leva. Vissa vet det instinktivt medan andra måste öva på att drömma. Jag personligen älskar att drömma för det finns hela tiden en hoppfull känsla av att drömmar är till för att bli sanna. Nu sitter jag här, på väg in i en tjänstledighet för att på heltid jobba som influencer, inspiratör och coach. En verklighet som blivit till för att jag vågade känna efter vad jag vill ha och sen drömma och visualisera det. Jag drömde om en enkel morgonrutin jag kunde hinna göra varje morgon. Att den första koppen kaffe på morgonen alltid bryggdes i mitt eget kök. Jag såg mig själv sitta hemma och knappa på datorn medan det snöar utanför fönstret. Drömmen om att bli min egen är nu en verklighet.

När drömmarna är tydliga är det enklare att konkretisera vad man behöver göra för att nå dem. Jag har en målbild i mitt huvud på kvinnan jag vill vara. Och varje dag försöker jag leva idag som den kvinnan hade levt imorgon. Det ger mig positiv energi och motivation att motionera, vara produktiv i mitt arbete, prioritera böcker och sömn framför tv och telefon. När jag känner mig trött och hängig tänker jag på min kvinna. Vad hade hon gjort? Hur hade hon klätt sig och agerat en hängig dag. Det ger mig en spark i baken att hoppa in i duschen, fixa håret och ta mig an dagen med förnyad kraft.

Om jag inte hade levt i min sanning hade jag inte bott i mitt fina hem här i Skanör. Jag hade inte mött de underbara människor jag fått förmånen att lära känna. Jag hade inte haft ett blomstrande och vackert äktenskap. Jag hade inte haft modet och insikten i att hantera mina ätstörningar och koppla bort vikt och värde.

Ha en underbar dag min vän. Mitt i snabbmakaroner och smutsigt hår kan vi ändå få leva i vår sanning. Duka med finporslin och tvätta håret. Det gör under för måendet.