En ny rabatt för perenner och en brutalkapad syren

Här ser du bilder på hur det såg ut innan vi bestämde oss för att klippa ner syrénen. Den hade fått växa sig rent för stor och eftersom vi lagt så mycket tid på att bygga vårt fina plank ville vi inte att de stora grenarna skulle skava mot planket. Jag hade redan en plan på hur jag ville att detta skulle se ut. När vi flyttade in i huset för tre år sedan sparade jag ner en bild från en trädgårdstidning. På bilden var den en blommande uppstammad syrén i en rabatt fylld av tulpaner, pioner och vita, rosa och lila perenner.

Vi kapade tre fjärdedelar av syrénen och rensade bort all murgröna som nästlat sig in. Vi grävde bort alla rötter och ogräs och i vårt cykelförråd hittade vi gamla tegelstenar som vi kunde använda som rabattkant. Dessa grävde vi ner för att de inte skulle sticka upp allt för mycket. Sen började det roliga. Bestämma vilka blommor att stoppa ner.

Vi åkte till Flyinge plant shop som enligt min mening är Skånes bästa plantskola! Där gick jag loss. För dig som är trädgårdsintresserad kommer här en liten lista på vad jag köpte.
* Jätteverbena
* Praktspirea – “manon”
* Höstanemon – “robustissimo”
* Höstanemon – “königin charlotte”
* Kaukasisk förgätmigej
* Mossflox – “amazing grace”
* Liten praktdaggkåpa
* Myskmalva – “alba”
* Backtimjan – “albus”

Jag har samlat ihop alla mina rosa, vita och lila tulpanlökar, och några gula, som jag nu ska stoppa ner i rabatten. Slutligen vill jag även komplettera med en Sara Bernard-pion som jag tycker är så innerligt vacker.

Det ska bli väldigt roligt att fotografera denna vy nästa år i juli!

Du vet hur jag ofta pratar om att vattna där man står. Alltså att göra det bästa av situationen man befinner sig i just nu. Av denna anledning så är vårt hus och vår trädgård så viktig för mig. Det finns tusentals finare, lyxigare och mer perfekta hus och trädgårdar än vårt. Men jag ser allt vi faktiskt har och allt vi lyckats med och då känner jag mig rik och välsignad. Detta inlägg blir också en påminnelse för mig om att njuta av processen. I tre år har jag sparat den där inspirationsbilden och det är helt ok att det tog tre år. Stundtals under dessa tre år har jag känt en frustration över att “inget händer”. Men det är ju inte sant. Det händer saker hela tiden. Små små steg tar vi och jag måste inse att livet inte behöver hastas igenom. Det kan få lov att ta lite tid.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *