Här ligger jag och försöker ha egentid! =) Det är lite så det ser ut här hemma just nu. Estrid är supernyfiken och igår när jag låg inne på sängen och slösurfade hör jag en stånkande bebis och så öppnades dörren och där kom hon krypandes. I en jäkla fart. Det är svårt att sörja sin förstörda egentid när hon strålar av glädje och stolhet över att jag var där inne och att hon kunde krypa hela vägen från köket.
Jag känner stor tacksamhet för denna jul. Vilka dagar vi haft. Lugnt och skönt, glädje, familjetid, energi och kärlek. Gårdagen slutade mindre roligt när jag fick en allergisk reaktion och fick kliande nässelutslag över hela kroppen. Nu ett dygn senare börjar det lägga sig men det har varit en kliande och kämpig natt. All energi försvann idag. Jag var så trött. Där kommer David in. Han avlastar direkt. Jag har suttit uppkrupen i soffan hela dagen förutom de sköna långa timmarna jag sov middag. Han har handlat mat, lagat middag, passat Estrid, badat, läst, lekt och nattat henne. Jag har kunnat sitta som en pösmunk och bara försöka undvika att klia klia klia. Nu står han i köket och lagar middag. Sen ska vi kolla på Spåret och sen bums i säng.
David säger aldrig nej till mig. Han är så snäll. Snällare än någon annan jag mött och han backar mig alltid. Jag är så tacksam. Värst vad jag blev gråtmild här på kvällskvisten. Allt bara kom över mig. Glädjen över livet, vårt liv, mitt barn, min man, mitt hem, ja allt.
svar: kul att du hittade hit, hoppas du stannar:)
Så mysig bild och peppig text. Vad fint det låter att vara så samspelta 🙂
tack! så glad jag blir att du gillar den för din blogg är ju liksom megawowig! vi är en fin liten familj faktiskt. vi har det bra ihop!